nio år

i går rapporterades om en nioårig pojke i malmö 

som hållits fast av en väktare

väktaren hade sedan bland annat dunkat pojkens huvud mot centralstationens stengolv

och hållit för pojkens mun

i dag kan jag inte tänka på något annat

och när jag läser nyheten igen, så kommer jag att tänka på simon

att tänka på simon, är egentligen en sak som gör mig glad

för jag tänker att han är en riktig busunge

som tittar under lugg med sin finurliga blick

och har en mer eller mindre dräpande kommentar i bakfickan

redo att leverera i riktning mot någon av sina storebröder 

jag har flera gånger hört honom yttra påhittiga orsaker

att slippa hjälpa till med disken 

och han var till ingen hjälp alls

i somras då midsommarstången skulle upp

till hans förra födelsedag så köpte jag honom ett par byxor i blå manchester

byxorna visade sig senare vara alldeles för stora

i affären hade jag tänkt; för att vara nio år, så är han ganska så lång

och köpt ett par i storlek 160

och när han sedan höll upp dem framför sig

så gick de ända upp till hans näsa

(jag kan också bli lite ledsen när jag tänker på simon

för han brukar ofta glömma mitt namn

och det fyller mig med skuld och längtan

att oftare träffa mina bröder)

jag vet inte om detta är en dikt

för den gör i så fall för ont att skriva klart

det är ändå alldeles uppenbart

vart den var på väg nånstans 

och jag kan inte utsätta min brorson för det

inte tänka färdigt tanken

han är trots allt bara ett barn

vi måste vara värdiga

läser om malmö och får tillbaka en minnesbild från kärrtorp som jag glömt bort:

vi har precis börjat gå i riktning mot nazisterna. glasflaskor flyger i luften, de flesta går sönder men vissa landar oskadda på marken vid våra fötter. en ung tjej som går snett framför mig plockar upp en, och när hon är i kast med att slänga iväg den tillbaka mot nazisterna lägger någon en hand på hennes arm, uppmanar henne att släppa flaskan på marken. och det gör hon. jag ser mig omkring och upptäcker fler som plockar upp flaskor. jag hör mig själv skrika: ”KASTA INTE!!!!!”

nu när jag minns detta, vill jag så gärna att skälet till att jag skrek så var att jag tänkte: kasta inte, för det löser inget, det där behövs inte, vi kan lösa det här ändå. jag vill så gärna att det var den övertygelsen som fick mig att skrika så.

men så var det inte. faktum är att jag skrek så för att jag tänkte: kasta inte, vi måste vara värdiga. de som ser på, och de som inte är här, de måste veta att vi var värdiga. att vi var oskyldiga. kasta inte, för då kommer de skylla på oss. så tänkte jag, medan vi gick över torget och bussterminalen. och mellan nazisterna och oss, gick det fåtal poliser som fanns på plats. hela tiden med sina ryggar vända mot nazisterna.

det där minns jag nu, när jag läser om malmö, och om skånskans reportrar som förgäves letar bevis på att ambulanspersonal attackerats och gatstenar kastats.

"fel" saker

en kvart av olssons program om feminism pallade jag.

det jag såg gjorde mig så ledsen och besviken.

ett exempel:
olsson berättar om malmöfeministernas kamp för att få bada topless. i inslaget ska hon själv bada topless med en av aktivisterna men tycker att det är jäääätteobekvämt, samt undrar var alla toplesstjejer är nu när det är tillåtet?! (kan någon plz skicka henne PM:et om att sexualisering av kvinnors kroppar fortf pågår). den stora slutsatsen med inslaget är liksom att eftersom det ändå inte är några tjejer som badar topless nu så var den kampen helt meningslös och dum

alltså, obs: jag vill inte sticka under stol med att jag kanske inte heller tycker att hela toplessgrejen är det viktigaste feministiska framsteget i modern tid, men på vilket sätt har den gjort samhället SÄMRE?!

och alltså, obs #2: jag tror egentligen inte olsson tycker att världen är sämre bara för att kvinnor får bada topless på en badhall i malmö. trots att det verkar så. men, hon menar att feminismen ägnar sig åt FEL saker. detta är själva utgångspunkten för hennes serie. toplessgrejen är alltså en av dessa FEL saker.

varför göra ett program om FEL saker? vem behöver det här programmet (förutom antifeminister och olsson själv), om det ändå bara handlar om FEL saker? (och dessutom säger FEL saker om FEL saker. exempel: det enda olsson egentligen kritiserar aktivistgruppen femen för är att de är tossiga med sina nakenprotester, trots att det finns så mkt annat att kritisera femen för. t.ex. rasism)

jag hade så mycket hellre sett ett program som handlade om allt det som olsson tycker att feminismen borde göra. eller ja, som den redan gör, menar jag ju. på ett sätt är det ju så himla gött att första avsnittet visas samma vecka som samtyckesdebatten pågår för fullt (igår hölls ju t.ex. en stor manifestation på medis). det är som att den debatten - och alla andra relevanta feministiska debatter som pågår med eller utan olsson - säger typ: hej, det här är feminismen och vi som representerar den håller bl.a. på att kämpa för bättre skydd för personer som utsätts för sexuellt våld. våga kalla det "fel sak".

hur ska man vänta sig

i:
vi skulle på manifestationen i kärrtorp. min kille la en clementin i min jackficka, så jag inte skulle bli hungrig. vi slängde returpapper på vägen dit och såg en brandbil på sockenvägen.

ii:
vi kom fram till torget. vi och barnvagnar, rullatorer, små bruna pudlar. manifestationen började. en och en halv programpunkt senare attackerades vi av nazisterna, med smällare, flaskor, påkar, pinnar, stenar. talaren i mikrofonen: "håll ihop! ta era barn härifrån!"

iii:
ja
jag vet inte vad vi hade väntat oss.
hur ska man vänta sig att känslan ska kännas,
av att nån med våld vill tysta en?

iv:
medan vi motade bort dem, så slog en sten av mössan på min killes huvud.
"någon kunde ha mist livet idag", säger en polis till expo.
min kille fick precis nästan en sten i huvudet.
hur ska man vänta sig

v:
man säger
vi får aldrig vara rädda!
men jag va så jävla rädd

vi:
resten kan ni läsa om. det var nästan så som de skriver.

vi besöker fort breendonk

jämförelse 1: nyheter hemifrån
vi besöker fort breendonk

när ni går in här ber vi att ni respekterar denna plats och människorna
som satte livet till för vår frihets skull

eleverna frågar artigt om de får fotografera
de slår på flygplansläget
stänger av ljudet, till och med vibrationssignalerna

(några kvällar tidigare promenerade jag från klein handelsdock in till brügge och pratade i telefon med andreas. jag frågade om något hade hänt i sverige. han berättade en helt jävla sjuk grej.)

fort breendonk byggdes i början av 1900-talet och är ett fort som många andra i landet, byggt för den belgiska militären. de byggdes alla identiska. att just fort breendonk användes som nazistiskt koncentrationsläger förklaras av det geografiska läget; mitt emellan belgiens två viktigaste städer; bryssel och antwerp. praktikaliteter. tillgängligt via motorväg.

vi påminner oss om grymhetens praktik.

fångar i lägret tvingas utföra hårt arbete, till ingen nytta; jorden som täcker fortets tak ska flyttas och placeras precis utanför fortets vallgrav. allt arbete sker för hand, med spadar, skottkärror, gruvvagnar. det fattas både ekonomiskt och praktiskt syfte med arbetsuppgiften. om någon undrade.

i lägret hålls judiska och icke-judiska fångar. icke-judiska fångar är intagna av politiska skäl. det är medlemmar av den belgiska motståndsrörelsen och andra som på olika sätt visat motstånd mot nazisterna. kanske gömt judiska barn.

kvinnor hålls i särskilda isoleringsceller. guidens beskrivning innehåller endast antydningar om vad som händer de inlåsta kvinnorna. han döljer något. det gör mig otålig.

även manliga fångar hålls separerade. på området byggs en särskild barack för de judiska.

(att jämföra med: z, icke-z.)

finns det en tid för allt som sker under himlen? snart töms breendonk på judar. från 1942 skickas de direkt till auschwitz, ibland via transitläger som t.ex. mechelen. vi påminner oss om konferensen i wannsee. fler politiska fångar tar istället de judiska fångarnas plats.

en detalj: den judiska baracken används även efter 1942 och då för att separera ariska från icke-ariska fångar.

(z? icke-z?)

jämförelse 2: lyckligtvis

guiden förklarar att fort breendonk inte går att jämföra med buchenwald eller auschwitz
här fanns ingen gaskammare. här avrättades 185 personer. ungefär lika många till avled i lägret, efter tortyr eller i sjukdom

i tortyrkammaren berättar guiden om olika metoder för att få politiska fångar att tala

i tortyrkammaren säger guiden: vi får inte hänge oss åt det spektakulära

guiden förklarar att fort breendonk lyckligtvis inte går att jämföra med auschwitz och buchenwald

så att vi inte väntar oss.
jag menar för oss som ska betrakta det här lidandet
lyckligtvis
några fotograferar avrättningsplatsen

hur går det till när vi lär oss om detta?
på vilken sida av betraktandets gräns står vi?
hur ska vi undvika att hänge oss åt det spektakulära?

på ena sidan av betraktandets gräns finns bevarandet, berättandet och på andra sidan, värderandet och esteticerandet av andras lidande. voyeurism. den ena är av största möjliga nödvändighet, det andra av största möjliga förkastlighet.

några har systemkameror som klickar, blixtrar. de har frågat artigt och man fick. jag tar till slut inga fotografier av fort breendonk, men jag skriver den här texten.

girls

hej bloggen! jag undrar såhär: är det meningen att man ska känna annat än förakt för karaktärerna i girls? min kille o jag har precis börjat kolla på säsong två. och det finns nog bara en karaktär där som jag inte hatar. och det är:

*fanfar*
shoshanna! grattis shoshanna till priset som den enda inte fruktansvärda karaktären i serien.

alla andra är typ verkligen as? plz diskutera.

lektionsplanering, tema: läraryrkets låga status

god morgon och välkomna till dagens lektion! idag kommer vi att ägna oss åt textanalys, så ta fram penna och papper så att ni kan föra anteckningar! den fråga vi ska försöka besvara idag är: vilken inverkan har skolgranskningen i DN på läraryrkets status?

till att börja med ska ni läsa artikel ett i serien. artikeln avslöjar att läraryrkets status inte bara är låg, utan faktiskt jättelåg. läs texten.

diskutera följande frågor:
1. är innehållet i artikeln att betrakta som nyheter? motivera!
2. vad kan DN och/eller den här artikeln göra för att höja läraryrkets status! ge några exempel.
3. hur förklarar artikeln läraryrkets låga status? underbygg med hjälp av citat.

artikel två heter "modern undervisning får underkänt". artikeln beskriver några saker som lärare idag gör fel. i artikeln kan lärare och andra intresserade få en gratis snabbkurs om john hattie och hans forskningsresultat (vad spännande!) samt en förklaring av vad bl.a. problembaserad pedagogik är. artikeln hjälper på så sätt lärare att förbättra undervisningen och ger andra intresserade möjligheten få ökad förståelse för lärarkårens samlade inkompetens. till artikeln följer en tydlig och pedagogisk tabell med resultat framtagna av hattie, och som beskriver hur stor inverkan olika åtgärder har på inlärning (exempel på åtgärder: lugn och ro i klassrummet, hemläxor, etc). tabellen visar t.ex. att lugn och ro har stor positiv inverkan på inlärning och att åldersblandade grupper har liten inverkan.

läsförståelse och diskussion:
1. undersök kopplingen mellan de två artiklarna. hur hänger de ihop?
2. gissa om kopplingen mellan artikel ett och två är a) ett skämt b) ett olyckligt sammanträffande ELLER c) medveten
3. på vilket sätt påverkar det läraryrkets status att DN publicerar en liten miniguide till john hatties forskningsresultat? och vilken inverkan antyder det att skolgranskningen i DN kan ha på läraryrkets status?

bra jobbat! sammanställ nu era diskussionsanteckningar. använd dessa när ni löser nästa uppgift.

analysuppgift:
pröva på att lära er genom fallstudier och problemlösning! applicera problembaserad pedagogik på fallet med läraryrkets låga status. vet du inte hur man gör? oroa dig inte, artikel nummer två lär dig allt du behöver veta om hur problembaserad pedagogik fungerar.
lycka till!

ursinne och distans/there must be some way out of here

i: såg "äta sova dö". trodde jag skulle bli ledsen, att den skulle vara sorglig. men icke. istället blev jag arg. även glad. men mest arg. om ni inte har sett den filmen, så gör det! den är väldigt bra. mycket hjärta, mycket patos.

ii: läser göran greider, boktitel jag älskar forever: "det måste finnas en väg ut ur det här samhället". greider beskriver vänstermedvetandet med hjälp av två ord: ursinne och distans. beskriver vänstermedvetandet som bestående av dels indignation/upprördhet/ilska över sakers tillstånd, dels förmåga/tendens till alienation/känsla av avstånd/frånkoppling från samhället (och hur det fungerar). kombinationen av ursinne och distans blir alltså, enligt greider, det som möjliggör/tvingar fram tanken att det måste finnas en väg ut ur det här samhället. liksom. steg ett: ursinne - samhället är orättvist. steg två: distans - sakers tillstånd är inte av naturen givna utan går att förändra.

iii: ursinne och distans. de där två orden går runt och runt i mitt huvud. känns lite magiska, på något sätt. gör mig upprymd. de fäster sig sedan vid allt som jag läser, hör och ser. vad ska jag säga, liksom, om sakers tillstånd. om reva. om eventuell lagstiftning om surrogatmödraskap. om mitt eget arbete. om migrations- och asylpolitik. vård, skola, bostad. jobb. vad kan jag säga, det är helt enkelt goda tider för ursinne och distans. goda tider, goda tider...

iv: så. hur ska jag nu gå vidare med detta? det är hög tid att sluta gråta, börja forska. aktivera mig. levla. men jag har så svårt att avgöra hur det ska gå till, vart jag ska vända mig. visste ni att rosa luxemburg var rädd för folksamlingar? på vilket sätt ska jag hänge mig åt politisk aktivism... hjälp mig gärna med detta. jag vet inte mer vad jag ska skriva just nu. fortsättning får följa, helt enkelt

nyårslöfte?

OBS måste typ tillägga att en grej som inte e ok, är världen/tillvaron/samhället. det ska vi nog prata lite om/försöka göra ngt åt under 2013. återkommer i frågan

vi e ok

hej 2013! jag försöker komma på peppiga grejer att se fram emot. har nog ändå massor på lager: resa med andreas, lyssna massor på nyemiah supreme, läsa johannes anyuru, spela ds, köpa en the dude-tröja, ha kul på jobbet. undviker nyårslöften. åtminstone sådana som har att göra med typ självförverkligande/förbättring. ni vet, träning, nikotin, stress, harmoni. allt det där blir som det blir. vi är som vi är. hur vi än gör, så är vi ok. kom ihåg det!