tar sån tid

har asså jobbat med planering sen nio idag. kopierat, bläddrat, klippt, tejpat, kopierat mera. hur ska jag nånsin hinna planera mer än typ fyra lektioner i veckan??!?!!

sudda sudda sudda

vafan!!!!!!varför skriver man och stryker under i biblioteksböcker!!1 har man ingen hyfs elelr!"!!!!!!!!!

överhunden i mig

i fredags så hittade jag och min kille en trisslott på kvantum. den låg vid ingången på golvet. jag ba YES OH HAPPY DAY. min kille ba: nån har tappat den, den är nåns. jag ba: suckaaaaz!!! nu är den vår!!!!!!!!!!!!

nuu måste vi skrapa skrapa skrapa skynda!!!!!!!

så skrapa vi fram femtio spänn.

jag gick o casha ut den i kassan och tänkte att jag ägde världen. men min kille fick sån ledsen blick. så innan vi gick hem så la vi femtilappen i en sos barnbyar-bössa. min kille fick glada ögon igen.

det kändes bra.

det blev bara två punkter

i: gå in här och lyssna på den där låten som är där! den är jättebra tycker jag! den heter "you know what i mean" och bandet heter cults.

ii: försöker lära mig alla svåra antika namn. och vem som var gift med vem. och varför akilles var så arg.


happ. hade visst inte mer å säga. natti

isbjörnen knut dog som han levde

alltså i fångenskap

lurad!

vet ni att portia de rossi egentligen heter något helt annat!!! alltså amanda rogers tror jag!!

att bli en vinnare!!!!!!!!!!!

svår grej att palla: samhällets besatthet av sport, träning, och typ "vinna".

fina lilla krumelur. jag vill aldrig bliva stur.

här i barndomshemmet och lyxar efter hård skriva-ut-tusen-popkollo-papper-helg. badar badkar och såsar runt i gammal laisings dansinstitut-tröja och känner verkligen såhär:

grumpy cat kan inte sova :(

lykke li

förra gången som lykke li släppte en skiva så blev jag så himla besviken. den lät så...lat. ofärdig, ihophafsad. visserligen fanns redan då det där som gör lykke li så viktig, bra och egen: det helhjärtade, ärliga. de nästan pinsamma orden. och så, ju, guldlåtar som i'm good i'm gone och dance dance dance. men ändå, varje gång jag lyssnade igenom skivan blev jag ledsen och arg på tråklåtarna och tråkljuden. som att jag hade kunnat göra det hela bättre själv (inte för att jag kunde det). ledsen arg besviken för att skivan inte var så bra som den hade kunnat vara.

men nu då. nya skivan. wounded rhymes heter den. och den är verkligen så jävla bra, som en skiva kan va.

på tal om typ mode

brukar du också fantisera om att vara fjorton och heta tavi gevinson?

hmmm...

svår grej att förhålla sig till: modevärldens fascination för hemlöshet