dudes!! det har kommit en ny+episk låt av frank ocean, den är typ över nio minuter lång! jag vet, det är jättelångt!! men lugn, man pallar, den är fin! jag gillar verkligen frank ocean. han är en rätt gullig kille, trots att han är med i ofwgkta (=hiphopkollektiv som typ mest består av dryga+lite roliga nittonåriga snubbar, t.ex. tyler the creator). han sjunger fint och är lite emo, och jag fattar om man tycker att han är lame. men det tycker inte jag. jag tycker han är o-lame. ok. här är låten:
i: typ färdigflyttad från och med igår, och det känns så himla fint! lägenheten är så himla grym och bagarmossen känns som ett mkt bra ställe. längtar till sommaren, ser fram emot att cykla i nackareservatet och kanske bada i en sjö. mmm. maximal göttighet!!!
ii: jag får blåmärken sjukt lätt. alltså jag är typ som glasmannen i amélie från montmartre. fast med blåmärken då. dessutom har jag en osviklig känsla för klumpighet. eftersom jag flyttat och burit och lastat en massa i helgen, har det uppstått många fina klumpighet+blåmärkstillfällen. typ, gå in i dörrkarmar, slå emot flyttlådor med knät, etc. jag har såklart försökt tillvarata dessa tillfällen på bästa sätt. resultatet: på mina armar finns idag fyra blåmärken var, och sammanlagt har jag tjugo blåmärken på benen. om jag fortsätter i denna takt kommer jag snart kunna skippa leggins, gå med bara ben och ba, detta är mina nya batiktajts, fina va!
iii: sist men inte minst. följande sång vill jag tillägna alla snälla, fina och starka flytthjälpare (ma&pa, storebror, anna o kalle). ni är verkligen ah-ah-ah-ah-mazing:
ii:
POU INE TO KOULLORAKI SOU?? alltså. jag hittar min killes hemliga kakstash. hör här: han har haft ett paket kakor gömt i garderoben!!! han är fan helt störd. varför?!? "så du inte ska äta upp dem!!!!" alltså. jag kan ej fatta detta. min kille gömmer kakor i garderoben. vem är han!??!!
iii:
a kollar på mig medan jag skriver detta, säger: "du ser så glad ut som du bara gör när du förnedrar mig". muaahaha. du känner mig lilla kråkan!!!!
måste som vanligt säga hejdå till allt jag ska lämna. hejdå stora huset. hejdå alla lappar i korridoren (hejdå lappen där det står: etta bytes mot tvåa. hejdå lappen bredvid, där det står: tvåa bytes mot etta. hoppas att era lappskrivare har kommit i kontakt med varandra). hejdå alla ni som tar ner ens lappar för att ni vill ta häftstiften och använda till era egna lappar. ni är sämst, men hejdå ändå.
hejdå till dom som håller upp dörren, hejdå till dom som inte gör det. hejdå till dom som småpratar i tvättstugan.
hejdå tre små yorkshireterriers som bor här i krokarna. ni gillar leverpastejtårta tror jag bestämt. ni är fina, hoppas ni får mycket tårta. hejdå svanslösa rottweilern tvärs över gatan, du är så fin och duktig! dig kommer jag sakna mest av alla hundar här!
hejdå grannen som älskar att lyssna på d12 och jay-z/kanye west. du hade hipstermössa när det var jättevarmt ute, det är ok, du är ung.
hejdå alla snälla kompisar som bor på gärdet, kom och hälsa på mig sen!
hejdå gärdet som är så grönt nu, hejdå alla tanter och gubbar som blir körda i rullstolar.
hejdå mitt första hem utanför barndomshemmet. hejdå till den trasiga duschslangen och till köket som knappast är ett riktigt kök. hit kom jag när jag va nitton. jag pluggade spanska med några som var snälla (vad hände med dem sen? de kom på min inflyttningsfest och sen sågs vi nog aldrig igen). sen fick jag en idé att jag kanske skulle bli lärare. nu är jag nästan det. det har gått så snabbt och så långsamt på samma gång. hejdå till alla mysiga frukostar, allt annat kul som vi haft här. killen, minns du när vi precis hade flyttat in, vi kollade på o.c. och lyssnade på amy winehouse. vi var så små då. hejdå till att vara liten, nu är vi lite större. det tycker jag är himla bra det med.