hur ska man vänta sig

i:
vi skulle på manifestationen i kärrtorp. min kille la en clementin i min jackficka, så jag inte skulle bli hungrig. vi slängde returpapper på vägen dit och såg en brandbil på sockenvägen.

ii:
vi kom fram till torget. vi och barnvagnar, rullatorer, små bruna pudlar. manifestationen började. en och en halv programpunkt senare attackerades vi av nazisterna, med smällare, flaskor, påkar, pinnar, stenar. talaren i mikrofonen: "håll ihop! ta era barn härifrån!"

iii:
ja
jag vet inte vad vi hade väntat oss.
hur ska man vänta sig att känslan ska kännas,
av att nån med våld vill tysta en?

iv:
medan vi motade bort dem, så slog en sten av mössan på min killes huvud.
"någon kunde ha mist livet idag", säger en polis till expo.
min kille fick precis nästan en sten i huvudet.
hur ska man vänta sig

v:
man säger
vi får aldrig vara rädda!
men jag va så jävla rädd

vi:
resten kan ni läsa om. det var nästan så som de skriver.

vi besöker fort breendonk

jämförelse 1: nyheter hemifrån
vi besöker fort breendonk

när ni går in här ber vi att ni respekterar denna plats och människorna
som satte livet till för vår frihets skull

eleverna frågar artigt om de får fotografera
de slår på flygplansläget
stänger av ljudet, till och med vibrationssignalerna

(några kvällar tidigare promenerade jag från klein handelsdock in till brügge och pratade i telefon med andreas. jag frågade om något hade hänt i sverige. han berättade en helt jävla sjuk grej.)

fort breendonk byggdes i början av 1900-talet och är ett fort som många andra i landet, byggt för den belgiska militären. de byggdes alla identiska. att just fort breendonk användes som nazistiskt koncentrationsläger förklaras av det geografiska läget; mitt emellan belgiens två viktigaste städer; bryssel och antwerp. praktikaliteter. tillgängligt via motorväg.

vi påminner oss om grymhetens praktik.

fångar i lägret tvingas utföra hårt arbete, till ingen nytta; jorden som täcker fortets tak ska flyttas och placeras precis utanför fortets vallgrav. allt arbete sker för hand, med spadar, skottkärror, gruvvagnar. det fattas både ekonomiskt och praktiskt syfte med arbetsuppgiften. om någon undrade.

i lägret hålls judiska och icke-judiska fångar. icke-judiska fångar är intagna av politiska skäl. det är medlemmar av den belgiska motståndsrörelsen och andra som på olika sätt visat motstånd mot nazisterna. kanske gömt judiska barn.

kvinnor hålls i särskilda isoleringsceller. guidens beskrivning innehåller endast antydningar om vad som händer de inlåsta kvinnorna. han döljer något. det gör mig otålig.

även manliga fångar hålls separerade. på området byggs en särskild barack för de judiska.

(att jämföra med: z, icke-z.)

finns det en tid för allt som sker under himlen? snart töms breendonk på judar. från 1942 skickas de direkt till auschwitz, ibland via transitläger som t.ex. mechelen. vi påminner oss om konferensen i wannsee. fler politiska fångar tar istället de judiska fångarnas plats.

en detalj: den judiska baracken används även efter 1942 och då för att separera ariska från icke-ariska fångar.

(z? icke-z?)

jämförelse 2: lyckligtvis

guiden förklarar att fort breendonk inte går att jämföra med buchenwald eller auschwitz
här fanns ingen gaskammare. här avrättades 185 personer. ungefär lika många till avled i lägret, efter tortyr eller i sjukdom

i tortyrkammaren berättar guiden om olika metoder för att få politiska fångar att tala

i tortyrkammaren säger guiden: vi får inte hänge oss åt det spektakulära

guiden förklarar att fort breendonk lyckligtvis inte går att jämföra med auschwitz och buchenwald

så att vi inte väntar oss.
jag menar för oss som ska betrakta det här lidandet
lyckligtvis
några fotograferar avrättningsplatsen

hur går det till när vi lär oss om detta?
på vilken sida av betraktandets gräns står vi?
hur ska vi undvika att hänge oss åt det spektakulära?

på ena sidan av betraktandets gräns finns bevarandet, berättandet och på andra sidan, värderandet och esteticerandet av andras lidande. voyeurism. den ena är av största möjliga nödvändighet, det andra av största möjliga förkastlighet.

några har systemkameror som klickar, blixtrar. de har frågat artigt och man fick. jag tar till slut inga fotografier av fort breendonk, men jag skriver den här texten.

girls

hej bloggen! jag undrar såhär: är det meningen att man ska känna annat än förakt för karaktärerna i girls? min kille o jag har precis börjat kolla på säsong två. och det finns nog bara en karaktär där som jag inte hatar. och det är:

*fanfar*
shoshanna! grattis shoshanna till priset som den enda inte fruktansvärda karaktären i serien.

alla andra är typ verkligen as? plz diskutera.

lektionsplanering, tema: läraryrkets låga status

god morgon och välkomna till dagens lektion! idag kommer vi att ägna oss åt textanalys, så ta fram penna och papper så att ni kan föra anteckningar! den fråga vi ska försöka besvara idag är: vilken inverkan har skolgranskningen i DN på läraryrkets status?

till att börja med ska ni läsa artikel ett i serien. artikeln avslöjar att läraryrkets status inte bara är låg, utan faktiskt jättelåg. läs texten.

diskutera följande frågor:
1. är innehållet i artikeln att betrakta som nyheter? motivera!
2. vad kan DN och/eller den här artikeln göra för att höja läraryrkets status! ge några exempel.
3. hur förklarar artikeln läraryrkets låga status? underbygg med hjälp av citat.

artikel två heter "modern undervisning får underkänt". artikeln beskriver några saker som lärare idag gör fel. i artikeln kan lärare och andra intresserade få en gratis snabbkurs om john hattie och hans forskningsresultat (vad spännande!) samt en förklaring av vad bl.a. problembaserad pedagogik är. artikeln hjälper på så sätt lärare att förbättra undervisningen och ger andra intresserade möjligheten få ökad förståelse för lärarkårens samlade inkompetens. till artikeln följer en tydlig och pedagogisk tabell med resultat framtagna av hattie, och som beskriver hur stor inverkan olika åtgärder har på inlärning (exempel på åtgärder: lugn och ro i klassrummet, hemläxor, etc). tabellen visar t.ex. att lugn och ro har stor positiv inverkan på inlärning och att åldersblandade grupper har liten inverkan.

läsförståelse och diskussion:
1. undersök kopplingen mellan de två artiklarna. hur hänger de ihop?
2. gissa om kopplingen mellan artikel ett och två är a) ett skämt b) ett olyckligt sammanträffande ELLER c) medveten
3. på vilket sätt påverkar det läraryrkets status att DN publicerar en liten miniguide till john hatties forskningsresultat? och vilken inverkan antyder det att skolgranskningen i DN kan ha på läraryrkets status?

bra jobbat! sammanställ nu era diskussionsanteckningar. använd dessa när ni löser nästa uppgift.

analysuppgift:
pröva på att lära er genom fallstudier och problemlösning! applicera problembaserad pedagogik på fallet med läraryrkets låga status. vet du inte hur man gör? oroa dig inte, artikel nummer två lär dig allt du behöver veta om hur problembaserad pedagogik fungerar.
lycka till!

ursinne och distans/there must be some way out of here

i: såg "äta sova dö". trodde jag skulle bli ledsen, att den skulle vara sorglig. men icke. istället blev jag arg. även glad. men mest arg. om ni inte har sett den filmen, så gör det! den är väldigt bra. mycket hjärta, mycket patos.

ii: läser göran greider, boktitel jag älskar forever: "det måste finnas en väg ut ur det här samhället". greider beskriver vänstermedvetandet med hjälp av två ord: ursinne och distans. beskriver vänstermedvetandet som bestående av dels indignation/upprördhet/ilska över sakers tillstånd, dels förmåga/tendens till alienation/känsla av avstånd/frånkoppling från samhället (och hur det fungerar). kombinationen av ursinne och distans blir alltså, enligt greider, det som möjliggör/tvingar fram tanken att det måste finnas en väg ut ur det här samhället. liksom. steg ett: ursinne - samhället är orättvist. steg två: distans - sakers tillstånd är inte av naturen givna utan går att förändra.

iii: ursinne och distans. de där två orden går runt och runt i mitt huvud. känns lite magiska, på något sätt. gör mig upprymd. de fäster sig sedan vid allt som jag läser, hör och ser. vad ska jag säga, liksom, om sakers tillstånd. om reva. om eventuell lagstiftning om surrogatmödraskap. om mitt eget arbete. om migrations- och asylpolitik. vård, skola, bostad. jobb. vad kan jag säga, det är helt enkelt goda tider för ursinne och distans. goda tider, goda tider...

iv: så. hur ska jag nu gå vidare med detta? det är hög tid att sluta gråta, börja forska. aktivera mig. levla. men jag har så svårt att avgöra hur det ska gå till, vart jag ska vända mig. visste ni att rosa luxemburg var rädd för folksamlingar? på vilket sätt ska jag hänge mig åt politisk aktivism... hjälp mig gärna med detta. jag vet inte mer vad jag ska skriva just nu. fortsättning får följa, helt enkelt

nyårslöfte?

OBS måste typ tillägga att en grej som inte e ok, är världen/tillvaron/samhället. det ska vi nog prata lite om/försöka göra ngt åt under 2013. återkommer i frågan

vi e ok

hej 2013! jag försöker komma på peppiga grejer att se fram emot. har nog ändå massor på lager: resa med andreas, lyssna massor på nyemiah supreme, läsa johannes anyuru, spela ds, köpa en the dude-tröja, ha kul på jobbet. undviker nyårslöften. åtminstone sådana som har att göra med typ självförverkligande/förbättring. ni vet, träning, nikotin, stress, harmoni. allt det där blir som det blir. vi är som vi är. hur vi än gör, så är vi ok. kom ihåg det!